Många botanikintresserade har slutit upp för att få se herbariet inifrån och höra Roland Moberg berätta. Han börjar med att påminna oss om att EBC invigs den 26 till den 28 april. Då kommer montrar med växter uppkallade efter Linnés lärjungar att ställas ut i herbariets förhall under en vecka. I höst kommer svampar att ställas ut här. Ett porträtt av Thunberg kommer också att sättas upp. 

Sen berättar han lite om själva arkitekturen. Något som styrt utformningen av arkitekturen på denna byggnad är förhållandet till ljuset. Skadeverkningar av dagsljus på herbariematerialet var det största problemet vid utformningen, därför har man eftersträvat så få och så små fönster som möjligt. De största fönstren är vända mot norr. 

Snart får vi stiga in i det allra heligaste, Praktrummet. Här finns Olov Rudbecks d.ä. material för hans botaniska verk Campus Elysii. En annan dyrbarhet som förvaras här är Olov Celsius herbarium. När Linné först kom till Uppsala togs han om hand och visades till rätta av Celsius. I Celsius herbarium finns flera ark som är påskrivna av Linnés hand.

Det material i Praktrummet som har störst vetenskapligt värde idag är Carl Peter Thunbergs samlingar från Sydafrika, Japan och Ceylon. Samlingarna från 1700-talet ligger i sina vackra gråmålade originalskåp. Originallåsen är tyvärr borta och ersatta av senare påsatta hakar. Samlingarna består av ca 28 000 ark, som alla är mikrofilmade. De ska digitaliseras och läggas ut på nätet är det meningen. Praktrummet är helt tätt och har den högsta brandsäkerhet. I rummet hålls en jämn temperatur på 18 C. En jämn fuktighet hålls också, då det är viktigt att luften inte blir för torr. Då blir också materialet torrt och skört.

Därefter kommer vi till de mer sentida samlingarna. De härbärgeras i nya björkskåp. Här finns ca tre miljoner exemplar av växter. Växtekologiska avdelningens herbarieark är under förflyttning hit. Här ska också droger i burkar förvaras, liksom torkade växtdelar som t.ex. kottar och frön av många arter. Vi får se den fantasieggande Welwitschia mirabilis från Angola trona i ett hörn, liksom den enorma tvillingnöten Lodoicea maldivica från Seychellerna. Den är en mycket sällsynt endem för ögruppen och dessutom världens största frö. 

Vi går vidare till Typrummet, där typexemplaren  förvaras. Detta rum är lika väl skyddat som Praktrummet. Här finns också en samling särtryck med systematisk anknytning. Dessa tryck höll på att bli slängda, (ett öde som tycks hota många skrifter i dessa tider av biblioteksomflyttningar) men räddades och fick sin plats här. En fråga om hur mycket av Linnés samlingar som finns här kommer upp. Då får vi höra historien om de ca 100 ark som räddades från en sophög i Strängnäs. Dessa ark fanns på Strängnäs gymnasium men slängdes då man inte kände till att de utgjorde delar av Linnés samlingar. Nu finns de här i Uppsalas herbarium. I Stockholm finns ca 5000 av Linnés ark. 

Från herbariet lånas varje år ett par hundra ark ut, av dessa är 5 - 10% typmaterial. Roland uppskattar att en art revideras (ombestäms) ungefär vart hundrade år. Han berättar att man nuförtiden klistrar växterna med bokbindarlim. I samlingarna råder ett övertryck som gör att damm försvinner ut genom ventilationssystemet. Vid insektsinfektion kan hela skåpen köras på handtruck ut i ett frysrum som håller -30 grader C .
Vi får kika in i frysrummet, och så får vi se sorteringsrummet och Växtpressrummet, där också tvättmöjligheter för smutsiga rötter finns. Detta är viktigt för att minimera damm i herbariet. 

Vi går upp en våning till Mykoteket. Här finns levande kulturer från ca 3000 svampstammar. Detta är en unik samling som används inom forskningen. I Mykoteket finns också runt en halv miljon lavar. Detta är den största samlingen i världen. Den är bra mycket större än den näst största samlingen som innehåller ca 300 000 lavar. För att bevara svampar torkas de. Tickor cirkelsågas och förvaras i tunna skivor. Ofta kompletteras exemplaret med fotodokumentation. 
I herbariebyggnaden finns också arbetsrum med datorer. Dessa används flitigt av forskare och andra . 

Till slut får vi komma upp på vinden där de nordiska samlingarna finns. Den svenska kärlväxtsamlingen är komplett. Här finns också mossor och ett separat trädgårdsherbarium för växter från den botaniska trädgården. Roland berättar att detta är ganska ovanligt. Oftast integreras dessa växter i kärlväxtherbariet, men då försvinner de i mängden. 

Roland Moberg bjuder in alla botaniskt intresserade att komma hit för att bestämma sina insamlade växter. Allt växtmaterial som tas hit måste dock frysas i en vecka för att inte skadedjur skall komma in i herbariet. Vi inbjuds också att arbeta som volontärer för att bla sortera material. Stora högar av osorterat material väntar i herbariets inre på botaniskt intresserade med tid över.

Vi tackar Roland Moberg för en spännande inblick i EBCs herbarium och det arbete som bedrivs där.
 

Christina Munkert