Föredragshållare: Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen. 

Efter årsmöter höll Maria Hoflin från Upplandsstiftelsen ett föredrag om Projekt Mälarhagar. Hon började med att gå igenom projektet och visade sedan diabilder på hur hagmarker i olika konditioner ser ut och hur de blev efter restaureringen. Hon visade även vackra bilder på fåglar och växter som kräver ett öppen hävdat landskap. 

Upplandsstiftelsen

Upplandsstiftelsen bildades 1972 med kommunerna i Uppsala län och landstinget som ägare. Den är skattefinansierad men ansöker om pengar för olika projekt från bla EU och Naturvårdsverket. Upplandsstiftelsen håller på med naturvård och friluftsliv. Tex så förvaltar man Upplandsleden och driver Hammarskogs naturskola. 

Projekt Mälarhagar

Arealen av naturligbetesmark har minskat drastiskt sedan slutet av 1800-talet. 561 av 1362 hotade växtarter lever i jordbrukslandkapet. Många av dessa är hävdgynnade. Projektet är ett samarbete mellan WWF, ICA, Scan farmec, Upplandsstiftelsen, LRF. Projekt Mälarhagar är en del av WWF:s landsomfattande naturbetesprojekt till vilket ICA ger ca 2 miljoner kronor om året. 

Produktion av naturbeteskött

Det råder brist på svenskt kött. För att kunna marknadsföra naturbeteskött krävs bättre kvalité och tillgång över året. Etik, miljö och ursprung blir allt viktigare för konsumenterna. Lönsamheten för bönderna kan förbättras genom att kombinera naturvård (miljöstöd) och köttproduktion. 

Förmedling av naturbetesmark och betesdjur

Många köttproducenter saknar tillräcklig areal av naturbetesmark medan andra som inte längre har djur har mark som ligger och växer igen. De flesta köttdjur betar idag på åkermark, om man däremot använder naturbetesmark kan man få EU:s naturbetesmarks stöd. Det finns även ett nationellt intresse att bevara dessa marker. 

Inventering och restaurering av naturbetesmark

Upplandsstiftelsen inventerar markerna och beslutar sedan vilka åtgärder som bör vidtagas för att restaurera området, en skötselplan upprättas. Stiftelsen hjälper markägarna med kontakter med entreprenörer för röjning och restaurering. De ger även bidrag till stängsling och fräsning av tuviga marker. 

Restaurering 1999-2000

500 ha naturbetesmark har restaurerats 1999-2000, varav 250 ha strandängar, 150 ha ekhagar och 100 ha öppen hage, till en kostnad av ungefär 2000 kr/ha. Ca 60 gårdar har fått en restaureringsplan. 15-20 mark/djur förmedlingar har skett. 

Krav för restaurering

Området måste ha en lång kontinuitet av bete eller slåtter, Känsliga arter måste fortfarande finnas kvar. Det ska finnas en möjlighet att öka arealen och det ska helst finnas flera objekt i närheten. Det måste gå att få fram betesdjur. Markägaren måste vara intresserad av att återskapa naturvärdena. 

Kristian Persson