Botaniska sektionens sommarexkursion till

2 – 3 juli 2005

Vi samlades utanför Avdelningen för växtekologi för gemensam avfärd mot Östergötland och Omberg. Vårt mål för resan var Stocklycke hamn, vackert beläget vid Vätterns strand på Ombergs västra sida. Nu blev resan inte fullt så gemensam som vi hade tänkt oss. Vi valde lite olika rutter ner, med varierande restid och därför så anlände deltagare mer eller mindre sent på fredagskvällen. De som anlände tidigare grillade korv medan de väntade på inkommande exkursionsdeltagare.

Under kvällen avhandlade vi de flesta världsproblem och lyckades även lösa de flesta. Men efter en god natts sömn i våra tält vaknade vi och hade växter på hjärnan; världsproblemen och dess lösningar fick vänta – nu var det exkursionsdags!

Grillning vid Stocklycke hamn. Från vänster: Per, Mattias, Annika, Sylvia och Pär.

Vår guide under lördagen var Kjell Antonsson, ordförande för Östergötlands Entomologiska Förening tillika byrådirektör för Miljövårdsenheten på Länsstyrelsen i Östergötland. Under lördagen visade Kjell oss bland annat Ombergsliden med luktsporre (Gymnadenia odoratissima), Isberga med luddvedel (Oxytropis pilosa) och Oxbåset med drakblomma (Dracocephalum ruschiana). På bilden ses han föreläsa för intresserade exkursionsdeltagare i den vackra hagen Renstafällan.

Kjell Antonsson är här engagerad i en ivrig diskussion med exkursionens främsta botanister (Renstafällan).

Vårt första stopp var Ombergsliden, ett orkidékärr vid foten av något för Östergötland så ovanligt som en slalombacke. Här såg vi bland annat skogsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii, kärrknipprot Epipactis palustris, svarthö Bartsia alpina och den redan nämnda luktsporren Gymnadenia odoratissima. Det speciella med luktsporren är att den på Omberg har en isolerad förekomst, en population som enligt orkidéforskaren Susanne Gustafsson saknar detekterbar genetisk variation. På Gotland finns flera populationer som troligtvis är mer genetiskt diversa. Ombergsliden är också en lokal för gullvivefjäril Hamearis lucina. Det är också en sällsynt art med en disjunkt utbredning i Sverige. Nu såg vi inte fjärilen då dess flygtid var passerad för säsongen, men väl en skogsödla!

Skogsödla 

Luktsporre (Gymnadenia odoratissima)

Efter Ombergsliden körde vi några kilometer söder ut och stannade vid den vackra hagen Renstafällan. Då man måste hitta en väl gömd grusväg är det inte många som hittar denna hästbetade hage, men ett besök här är väl värt besväret! Utsikten över fågelsjön Tåkern och Östgötaslätten var verkligen betagande. Här intog vi vår lyxiga lunch, fetaost, oliver och sallad på mjukt tunnbröd med en riktigt söt vattenmelon som efterrätt! Ett gäng islandshästar var också väldigt intresserade av både oss och vår medhavda massäck, se bilden ovan!

Lyxlunch under en ask i Renstafällan med utsikt över Östgötaslätten.

För att få se värmetidsrelikten luddvedel (Oxytropis pilosa) var vi tvungna att köra genom Heda marknad. Medan storbandsjazz strömmade från stora scenen krypkörde vi sakta genom folkmassan och ner mot Isberga hage. Där fann vi även, bland mycket annat, luktvicker (Vicia tenuiflora), säfferot (Seseli libanotis) och riddarsporre (Consolida regalis). 

Färgkulla (Anthemis tinctoria) med vanlig färg på kronbladen till vänster, och en ovanlig blekgul färgform till höger.

Närstudie av luddvedel (Oxytropis pilosa), en art som liksom luktsporre (Gymnadenia odoratissima) har en isolerad förekomst på Omberg och med fler förekomster på Gotland.

Vi fortsatte vår färd, upp förbi Alvastra kloster och Ellen Keys Strand, in i bokskogen på den sydvästra sidan av berget. Här stannade vi och såg bladen av en riktig rarité, kal knipprot (Epipactis phyllanthes), tyvärr inte i blom ännu. Vi fick trösta oss med nästrot (Neottia nidus-avis) som med sin bleka uppenbarelse alltid fascinerar.

Vi sökte förgäves efter drakblomma (Dracocephalum ruschiana) utmed de lodräta klipporna vid Oxbåset på Ombergs västra sida, trots att flera exkursionsdeltagare villigt riskerade liv och lem genom att våghalsigt klättra på de yttersta klippavsatserna. Ansträngningar senare under kvällen skulle visa sig vara mer fruktsamma.

En bit längre norrut stannade vi vid Storpissan, en bäck som förutom sitt intressanta namn också visade sig ha purpurknipprot (Epipactis atrorubens) och foderväxten esparsett (Onobrychis viciifolia) växande bredvid sig.

Skogsvicker(Vicia sylvatica) lyser upp skogskanter och vägdiken på Omberg

Mellan Västra Väggar och Drottning Ommas borg stannade vi för en fika. För några av deltagarna visade sig en hona pilgrimsfalk (Falco peregrinus) vackert. Hon varnade kraftigt, dock utan att flyga från trädet där vi påträffade henne, så vi avlägsnade oss snarast.

Längre norrut, ungefär 1 km sydöst om Drottning Ommas borg, stannade vi till vid Ombergs ”alvar”. Här finns fortfarande öppna ängar med mycket tunna jordar, även om mycket har vuxit igen. Här fann vi stenfrö (Lithospermum officinale) och Sankte Pers Nycklar (Orchis mascula). 

Vi avtackade Kjell Antonsson i hans vackra trädgård vid Dags mosse. Tack ännu en gång Kjell för en mycket lyckad exkursion!

Pilgrimsfalk (Falco peregrinus)

Alldeles vid kanten mot de höga branterna ner mot Vättern, just söder om Oxbåset på Ombergs västra sida, fann vi tillslut drakblomma (Dracocephalum ruschiana)

Närstudie av drakblomma (Dracocephalum ruschiana), här med en pelorisk toppblomma. Vi fann flera exemplar med dessa radiärsymmetriska toppblommor.

Söndagen förflöt i ett mycket lugnare tempo. Vi spenderade mest tid vid Stocklycke slåtteräng, där vi förutom skogsnycklar (Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii) och tvåblad (Listera ovata) även såg en vanlig padda.

Närstudie av ett mycket ljust exemplar av skogsnycklar (Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii)

Vanlig padda

Vi avslutade exkursionen med ett kort besök vid Hästholmen, där Vättenrodden var i full gång, och en snabbvisit vid Alvastra kloster. Sammanfattningsvis var det en mycket lyckad exkursion med en lagom balans mellan sällsynta växter, vackra miljöer och kalla bad!

Emil Nilsson, text och bild

Omberg sett från Hästholmen. Stocklycke hamn ligger längst ut till vänster på bilden, Ellen Keys Strand är den vita byggnaden i mitten.