Läs vidare om mossor
Artbestämning
Nedan listas ett antal av de mest lättillgängliga böckerna för artbestämning av mossor i Sverige.
Både blad- och levermossor
- Atherton, I., Bosanquet, S. & Lawley, M. (red.). 2010. Mosses and Liverworts of Britain and Ireland -- a field guide. British Bryological Society, Plymouth.
- Bergenståhl, B., Nordlund, A., Söderström, L., Ulfvendahl,P. J. & Weber-Grönwall, D. 1989. Mossflora. Fälthandboköver Sveriges vanligaste mossor. Andra upplagan. Fältbiologerna.Stockholm. (Tar upp ett urval av blad- och levermossor)
- Hallingbäck, T. & Holmåsen, I. 1985. Mossor - En fälthandbok. Andra upplagan. Interpublishing. Stockholm. (Nycklar till alla Nordens arter och fotografier på ett urval)
Bladmossor
- Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H., Hedenäs, L. & Knorring, P.V. 2006. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23]. Bladmossor: Sköldmossor - blåmossor. Bryophyta: Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
- Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H., von Knorring, P., Korotynska, M., Reisborg, C. & Birgersson, M. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 24-36]. Bladmossor: Kompaktmossor - kapmossor. Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
- Mossornas Vänner, 1993. Vitmossor i Norden. Göteborg.
- Nyholm, E. 1954-1969. Illustrated Moss Flora of Fennoscandia II. Fasc.1-6. Musci. Lund.
- Nyholm, E. 1986-1998. Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc. 1-4. Nord.Bryol. Soc. Köpenhamn och Lund.
- Smith, A. J. E. 1978. The Moss Flora of Britain & Ireland. Cambridge University Press, Cambridge.
- Smith, A. J. E. 2004. The Moss Flora of Britain & Ireland. Second edition. Cambridge University Press, Cambridge.
Levermossor
- Damsholt, K. 2002: Illustrated Flora of Nordic Liverworts and Hornworts. Nordisk Bryologisk Förening, Lund.
- Paton, J.A. 1999: The Liverwort flora of the British Isles. Harley books.
- Schuster, R. M. 1966-1992. The Hepaticae and Anthocerotae of North America. East of the hundredth meridian. Vol. I-VI. New York and Chicago.
- Schuster, R. M. 1971. Boreal Hepaticae. A Manual of the Liverworts of Minnesota and Adjacent Regions (reprint). J. Cramer. Vaduz.
- Smith, A. J. E. 1990. The Liverworts of Britain & Ireland. Cambridge.
- Söderström, L. 1981. Norrlands bladlevermossor. Fältbiologerna.Stockholm.
- Söderström, L. 1982. Norrlands bållevermossor. Fältbiologerna.Stockholm.
Klicka här om du vill läsa lite mer om dessa och andra artbestämningsböcker
Mossor- naturvårdsaspekter
Följande skrifter tar upp hur man kan använda mossor inom naturvårdenmed signalarter, indikatorarter och rödlistade arter.
- From, J. & Delin, A. 1996: Art- och biotopbevarande i skogen med utgångspunkt från Gävleborgs län. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län.
- Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
- Hallingbäck, T. 1991: Mossor som indikerar skyddsvärd skog. SvenskBot. Tidskr. 85: 321-322.
- Hallingbäck, T. & Weibull, H. 1996: En värdepyramid av mossorför naturvårdsbedömning av ädellövskog. SvenskBot. Tidskr. 90:129-140
- Hallingbäck, T. (red.) 1998: Rödlistade mossor i Sverige – Artfakta. ArtDatabanken, SLU. Uppsala. Du kan även läsa faktabladen på nätet.
- Hedenäs, L. & Löfroth, M. 1992: Mossor som indikerar särskiltskyddsvärda våtmarksbiotoper. Svensk Bot. Tidskr. 86: 375-389.
- Ingelög, T., Thor, G. & Gustafsson, L. (red.) 1987: Floravård i skogsbruket. Del 2 - Artdel. Skogsstyrelsen, Jönköping.
- Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R. & Aronsson,M. (red.) 1987: Floravård i jordbrukslandskapet - Skyddsvärdaväxter. Databanken för hotade arter/SBT-förlaget, Lund.
- Skogsstyrelsen 1994: Signalarter i projekt nyckelbiotoper - maj 1994. Skogsstyrelsen.
- Södertörnsekologerna (red.) 1995: Naturinventering med hjälp av flygbilder och rödlistade arter. SNV rapport 4390. Naturvårdsverket
Vad betyder mossornas namn
Relativt få mossor har sedan gammalt svenska namn. Detta innebäratt många av de svenska mossnamnen är nykonstruktioner. 1987 publicerades den första checklistan som tog upp svenska namn påalla mossarter som finns i Sverige. När det gäller de latinskasläktesnamnen tar Pell Algot Eriksson upp många av bladmossornassläkten i en artikel i Myrinia. Niklas Lönnell tar upp ytterligarefloror och andra källor till släktesnamnens betydelse i någraartiklar i Myrinia. Många av artepiteten förekommer ävenhos kärlväxter varför vissa kärlväxtfloror ellerden skrift som Raoul Iseborg har skrivit kan räcka långt.
Lästips
- Eriksson, P.A. 1997: Vad betyder bladmossornas släktnamn. Myrinia 7(1):22-27 (Här förklaras många av bladmossornas latinska släktnamn och för många släkten finns illustrationer.)
- Iseborg, R. 1996: Växternas latinska namn - förklaringar av latinska och grekiska ord. Stockholm. Botaniska Sällskapet i Stockholm. (I denna bok finns förklaringar av betydelsen hos många kärlväxters släktesnamn och artepitet.)
- Lönnell, N. 1996: Vad dölja mossors namn? En bryo-etymologisk resa. Myrinia 6(2):62-63. (Ett antal floror och andra källor till vad de latinska släktesnamnen betyder. Latinska och svenska namn inom släktet Dichelyma, klomossor, diskuteras.)
- Lönnell, N. 1997: Etymologiska bagateller - Abietinella abietina gruskammossa. Myrinia 7(1):9. (Det latinska och svenska namnet på arten diskuteras.)
- Lönnell, N. 1997: Etymologiska bagateller - Anthoceros agrestis svartnålfruktsmossa och Phaeoceros carolinianus gul nålfruktsmossa. Myrinia 7(2):62-63 (De latinska och svenska namnen på arterna diskuteras.)
Mossornas utbredning
- Söderström (ed.) 1995: Preliminary distribution maps of bryophytes in Norden. Vol. 1 Hepaticae and Anthocerotae. Mossornas Vänner. Trondheim
- Söderström (ed.) 1996: Preliminary distribution maps of bryophytes in northwestern Europe. Vol. 2 Musci (A-I). Mossornas Vänner. Trondheim
- Söderström (ed.) 1998: Preliminary distribution maps of bryophytes in northwestern Europe. Vol. 3 Musci (J-Z). Mossornas Vänner. Trondheim
- Möller 1911-36 (se vidare här!)
- Arnell, H.W. 1925: Die schwedischen Jungermannia-Arten – Pflanzengeographische Skizzen. Arkiv för Botanik 19(10).
Ekologi samt allmänt om mossor
Böckerna nedan tar upp bl.a. mossors uppbyggnad, fysiologi, ekologi m.m.
- Richardson, D. H. S. 1981. The Biology of Mosses. Blackwell. Oxford.
- Schofield, W. B. 1985. Introduction to Bryology. Macmillan Publishing Company. New York.
- Glime, Janice M. 2007. Bryophyte Ecology. Ebook sponsored by Michigan Technological University and the International Association of Bryologists.
Böckerna finns lite mer kommenterade här
äta mossor?
- Appelqvist, S. 1997: Hoppor som äter mossor. Myrinia 7(1): 16--17.
- Richardson, D.H.S. 1981: Chapter 7 Moss-Animal Associations. In: The Biology of Mosses. Blackwell Scientific Publications, Oxford.
Mänskligt utnyttjande av mossor
- Hedenäs, L. 1991: Ekonomiskt bryologi -- en översikt över mossornas praktiska användbarhet. Svensk Bot. Tidskr. 85(5): 347--354.
Hemsidesansvarig: Frida Rosengren.
Senast uppdaterat den 21 maj 2009.